3 STARKA TIPS FÖR LYCKADE HUNDMÖTEN

Dags igen! Får så mycket frågor om hundmöten så nu är det hög tid att köra några enkla och görbara tips tycker jag. Görbara är ett så sjukt fult och dåligt ord verkligen, men actionable eller do-able finns ju inte så bra på svenska? Eller är det jag som är trög? Det jag är ute efter är i alla fall att man enkelt ska kunna applicera detta redan nästa promenad! Det kanske inte är hela lösningen, men några bra saker på vägen i alla fall! Så.

Tips nummer 1:

Vad gillar din hund? Kan du använda det i hundmöten?

Har din hund en förkärlek för att bära saker? Hoppa upp på stenar? Äta mat? Utnyttja det! Att hitta på något kul efter att hunden sett den andra hunden (men ännu inte gått in i all the feels och skäller, se nästa tips) gör att hunden kan associera annan hund med typ nåt kul, istället för nåt jobbigt!

Tips nummer 2:

Fånga hunden tidigt! Lär dig läsa din hund.

Det är ingen idé att försöka få kontakt med hunden när den redan är helt uppe i alla känslor. Ett tips här är att kolla på hundens öron – när de vinklas upp brukar det betyda att hunden fått syn på något! Ett utmärkt tillfälle att fånga hundens uppmärksamhet vid – senare kan den redan ha låst sig. Titta på din hund (inte bara i hundmöten). Vad gör den låååångt innan skall/hopp/pip kommer? När kan du fånga upp den?

Tips nummer 3:

Andas. Din känsla gör skillnad!

Om du och din hund har haft problem med hundmöten ett tag, eller till och med om du haft problem med en tidigare hund, har du med stor sannolikhet själv en massa förutfattade meningar om att möta hundar. Gå en promenad och observera vad du gör när du ser en annan hund. Spänner du händerna? Drar upp axlarna? Håller andan? Börjar hala in kopplet och sakta ner?

Prova att gå en promenad utan hund och observera vad du gör. Kanske börja tänka på att omprogramera dig själv lite. Tänka ”vad fin hund” istället för ”hjälp vad jobbigt”. Nej, det kommer inte hjälpa hela vägen kanske, men jag tycker ändå det är en pusselbit många missar!

Hoppas du gillade dagens blogginlägg!!!! Om du vill läsa mer om hundmöten och hur jag jobbar med dem kan du läsa här och här. Och tryck gärna på hjärtat eller lämna en kommentar om du gillade! Puss och kram hörs på söndag igen!

FOTOTIPS, STADGA & ATT FÖREDRA HUNDAR ÖVER MÄNNISKOR

Jag började intervjua Malin i… november? Men sen kom det bort i all julrusch! Lika bra att börja om. Malin är nämligen en av mina favoritpersoner i hundvärlden! Hon är hundinstruktör och hundfotograf, och en jävligt bra sådan. Så bra att jag ständigt får både gull- och inspirationsryck av hennes instagramflöde. I den här intervjun fiskar jag fram tips för att ta bilder på hunden och hur man kan träna fram en riktig poser! Nu kör vi!

Hur började du med hundfoto? Är det mer än att du bara hade en kamera och en hund – finns det något mer där under som gjorde att du började fånga just hundar på bild?

Vill du ha den korta eller långa varianten, haha? 

Nämen, varför valde du hundar då? Istället för hästar eller typ barn eller människor?

För jag tycker inte om människor! SKOJA

Den långa historian är att jag inte kom in på något gymnasium när jag skulle välja ett sådant, jag hade inte betygen. Jag kom bara in på estet och då valde jag inriktning foto. Jag hade inget intresse av foto innan dess men där växte intresset.

Sen kom jag på, två år in i den, att jag ville gå en hundlinje istället. Och då hade jag ju en kamera! Och hundar!

Nu när du fotar hundar har du ju ändå att göra men människor, det är ju oundvikligt. Men tycker du det är lättare då när man har en hund emellan? Jämfört med att fota människor bara

Det finns så många andra människofotografer och jag vet inte, det intresserar mig inte så mycket att fotografera människor. Det är i så fall människor tillsammans med sina hundar! 

Och det är du ju skitbra på! Och att berätta en historia med dina bilder. Och jag som läser så mycket barnböcker kan ändå känna att det finns nåt i att relatera till en hund istället för människor så sett. 

Men okej, vad är det vanligaste problemet du upplever när du fotar hundar?

Att vara stilla! Och att man ibland väljer en miljö som är för svår för hunden. Det är viktigt att man berättar för mig i förväg om ens hund personlighet så att jag till exempel inte föreslår en plats där det kan passera mycket människor eller hundar för en hund som har svårt för det.

Det är därför det mest finns bilder på min Lycce i skogen eller i lugnare miljöer, med honom är det inte en bra idé att fota där det passerar hundar, för det hade gjort honom väldigt stressad. Sånt behöver man ta hänsyn till när man fotar djur, deras upplevelse ska alltid vara positiv, det är ju människans påhitt att vilja ha bilder!

Men kul – hundträning kom vi in på nu! Du säger att många hundar har svårt att vara stilla. Kan du ge dina bästa tips på stadga? Förutom att gå din sån onlinekurs om att lära hunden bli bra på bild, hehe

Den ingår i alla mina fotograferingar faktiskt!

  1. Omvänt lockande
  1. Upprepning. Ofta i vanligt hundträning, så tränar på att den ska sitta en viss tid. Men vi gör det bara en gång. Till exempel platsliggning – om vi ska träna på att hunden ska ligga i tre minuter så gör vi det en gång. Inte flera gånger på raken. Men på foto blir det extremt många upprepningar – så det är bättre att tänka på att träna hunden på att sitta 10 sekunder, sen skaka av sig – och sitta 10 sekunder till! Det är viktigare än hur lång tid den kan sitta i ett svep. Det tränar folk sällan på.

I fotograferingen blir det att hunden ska vara stilla många gånger. Sitta – byta position. Sätta sig igen på ett annat ställe

Jag har fotat lydnadschampions som är jätteduktiga på omvänt lockande och jätteduktiga på stadga – men de är inte jätteduktiga på detta. Att upprepa, upprepa, upprepa.

Men det är ju egentligen super för många hundar även i vardagen, tänker jag. Att kunna sätta sig flera gånger på en promenad till exempel. Väldigt användbart! Och faktiskt bra att träna på under promenaden.

Och om du tänker på hundfoto – kan du ge några tips till folk som vill ta söta bilder av sin hund?

Det är samma som med en “riktig” kamera! 

Gå ner på hundens nivå – på telefonen är det ofta vidvinkel så då får man vara en bit ifrån för att proportionerna inte ska bli konstiga. Så sätt dig ner en bit ifrån hunden!

Eller använda porträttläget, även om det är artificiell oskärpa i bakgrunden är det oftast snyggare i proportionerna.

Bild 1 här ovan är tagen snett ovanifrån. På bild 2 har Malin sänkt kameran – ser ni skillnaden?

Men ta helst inte bilderna i den vinkeln som man gör lite slentrianmässigt när man tar mobilen från fickan, alltså snett uppifrån. Bara genom att sätta sig på huk händer mycket!

Och även här som med vilken kamera som helst – kolla över bakgrunden så det inte sticker upp en stolpe ur hundens huvud eller träd som sticker upp ur rumpan. Det är extra tydligt när man fotar med mobilen och inte får den där bakgrundsoskärpan som man får med en systemkamera. Då syns alla såna detaljer i bakgrunden så mycket mer!

Och en till grej – belöna! Många hundar tycker det är tråkigt när vi tar upp telefonen, så belöna mycket. Nu är ju min hund van så har jag med mig kameraväskan med mig så sätter han sig 3-4 meter ifrån mig och poserar så fort jag stannar!

Det är så kopplat – kameran ger belöningar. Gör samma sak med mobilen – ta upp den och ge hunden nåt den gillar!

Så bra tips! Tusen tack för att jag fick intervjua dig!

Följ Malin på instagram för att få otroligt vackra bilder i ditt flöde och för fler tips på hur du kan fota!

Jag vill också bara säga nu så jag inte glömmer det, jag ser SÅ mycket fram emot Malins helgkurs på strandhotellet! Jag har anmält mig och det ska bli så satans kul. Alltså en helg vid havet, I ETT SPA!!!!! Fy fan vad mysigt det ska bli. Fram till 28/2 är det dessutom earlybird-rabatt! Så boka!

BOKRECENSION: ALLT OM HUNDPSYKOLOGI

Anders Hallgren har skrivit en ny bok! Och jag haffade ett exemplar under My dog*. Jag har sedan dess haft boken liggande på skrivbordet, slagit upp den och läst några stycken. Tänkt. Gjort något annat. Läst lite till. Det är en tung bok, mycket text! Och här kommer alla mina tankar om min läsning so far:

*Träffade honom dessutom, blev helt starstruck ärligt talat (ja jag tog selfie haha, lägger dem längst ner här sen!)

Det första vi möts av i boken är en enorm innehållsförteckning över två uppslag – som jag älskar! Det kanske låter konstigt att tycka det är något att älska med en bok men jag tycker verkligen det är så sjukt viktigt att man kan få en övergripande bild innan man ger sig in i en tjock fackbok. Så detta uppskattade jag verkligen!

Det finns även en sammanfattning efter varje kapitel som jag gillade mycket! Ordning och reda!

Teoretisk och praktiskt hundpsykologi

Boken börjar med förord av Kerstin Malm, etolog. Tungt namn i hundvärlden, väldigt fint att hon skrivit förordet tycker jag! Hon lyfter värdet av att se hundpsykologin som en förening av etologi, inlärningspsykologi och icke-våldsfilosofi, något som sedan kan vara det som ligger bakom att Sverige verkar i framkant och verkligen kommit långt i synen på hundar och deras värde. Det är lätt att råka ta för givet att uttryck som dominans inte alls är lika viktiga i den vanliga svenska hundens liv, det känns liksom självklart nu. Men så har det inte alltid varit – och det har vi till stor del Hallgren att tacka för!

Boken är överlag rätt tung med text, även om fina bilder bryter av då och då. Det är lätt att bli lite avskräckt! Jag personligen har inte läst den pärm till pärm utan med kollat de kapitel och delar jag varit mest intresserad av. Då blir det inte lika tungt och jag upplever inte att språket är svårt att förstå, det är bara -mycket- text. Det är svårt att komprimera, speciellt ett så stort ämne, men jag tycker att det görs bra!

Förutom det teoretiska finns en hel del praktiskt att ta med sig – övningar att göra, lång- och kortsiktiga strategier för att ändra beteenden och checklistor för att exempelvis stämma av allmäntillståndet hos en hund. Detta kan man göra på sin egen hund, tänker jag, eller i egenskap av instruktör till exempel.

En tung och välkommen bok

Tänker att den är suverän för den nördigare hundägaren att läsa från pärm till pärm men jag kommer nog mest använda den som uppslagsverk och inspiration när jag agerar hundinstruktör och hundbeteendeutredare (som ju även kallas hundpsykolog). Boken är verkligen en hel bibel för hundpsykologin – både i teori och praktik. Ett välkommet tillskott i hundbokssortimentet!

Jag rekommenderar boken till dig som vill ha djupare kunskap om din hund (99% av alla som läser denna bloggen antar jag haha) och som är beredd att lägga lite plugg på det! Jag kommer fortsätta småläsa och storläsa denna under lång tid framöver!

Tidigare har jag recenserat lexikon i hundspråk, den kan du läsa här. Och alla mina bokrecensioner hittar du här! Anders Hallgren har skrivit massor med böcker, jag tycker verkligen att alla borde läsa dem. Här är hela sortimentet på adlibris. In och kolla!

Och som vanligt – om du gillar vad jag skriver om så får du gärna trycka på hjärtat, då blir jag glad. Hej för idag!

DIY – en fleecefläta och hundleksak

Hej och välkomna till en steg för steg-beskrivning om hur man flätar en enkel hundleksak! Den ska bli som på bilden nedan fast helt i lila. Det är enkelt, billigt och kul!

Min kleptomanhund, Frasse, vill gärna sno saker och för att hjälpa honom lämna tillbaka grejerna kör vi ofta bytesleken. Dock blir det ju att jag, när vi avslutar leken, tar det roliga ifrån honom och bygger på känslan av förlust för honom. Så för att motverka det tänker jag att jag ska ha ett gäng såna här leksaker som han kan få mangla sönder efter vi tränat!

Jaja, nu ska vi ju göra flätorna. Håll i hatten!

Steg 1

Vi börjar med att klippa 4 lika långa remsor av fleece:

Jag hade gamla filtar i källaren som jag klippte, tror det finns billigt på biltema eller tygaffär. Man behöver inte jättemycket men bra om det blir ganska långa remsor, typ 1 meter!

Steg 2:

Knyt ihop dem till en knut! Hårt!

Steg 3

Här börjar kluret! Jag märkte upp dem så ni ska förstå, det är inte helt lätt annars (spec inte när man har samma färg på alla…. smart lilly). Men i alla fall – lägg alla remsor som ett plus och lägg sedan remsa nr 1 ovanpå remsa nr 2! Jag märkte upp med ett hårspänne så jag vet vilken jag börjar med, men det spelar egentligen bara roll om man har olika färger.

Som på bilden gör du – ettan över tvåan:

Steg 4

Sen tar du remsa nr 2 och lägger ovanpå ettan och trean. Du ser:

Steg 5

Sen remsa nummer tre ovanpå tvåan och fyran!

Steg 6

Och remsa nr 4 över remsa 3 och sen in i öglan från första remsan!

Vänta jag märker upp dessa också, hoppas det hjälper!

Steg 7

Dra åt! Lite i taget tills det blir som en sån schackrutekaka!

Sen fortsätter du bara så! Om du har flera färger, eller två i alla fall (som blir lite roligare) ska man nog märka upp så man alltid börjar med samma. Då blir det symmetriskt! Har inte testat att inte göra det så vet inte om det blir fult annars, det är bara nåt jag snappat upp.

Och sen knyter man bara en knut i andra änden!

Klart!

Om du vill se det på film finns det på min instagram! Eller på tuben!

Hoppas du gillade detta! Tryck gärna på hjärtat i så fall. PUSS