Om man har en hund som stuckit en gång, eller struntat i att man ropar, är det lätt att tro att det är kört. Kanske har nån tant på brukshundklubben sagt att när hunden väl får upp intresset för hare så är det FÖRSTÖRT för alltid. Så är det inte. Självklart är det bäst om hunden aldrig lär sig hur kul det är att sticka på vilt, det är ju en så självbelönande grej. Men det GÅR att träna om.
Det ska vi snacka om idag, för i helgen var vi i skogen och hundarna var lösa!
Jag gör det (alltså tränar om) efter varje löp för Gun, eftersom hon då har koppel i en ganska lång period och behöver en ordentlig påminnelse om vad jag förväntar mig av henne när hon är lös sen. Det har jag skrivit om innan! Nu har jag en Frasse också, som jag inte vet någonting om annat än att han verkar vara en tvättäkta coronavalp utan vidare uppfostran eller socialisering. Hemma har jag inhägnat, så där kan han springa av sig lite (vilket en unghund av hans personlighet VERKLIGEN behöver) men på promenaden var det uteslutet.
Han hängde längst fram i kopplet och var bara ute efter att leka med Gun. Som absolut inte ville leka med den fåniga pojkspolingen! Men vi gick och gick och gick, milvis. Till slut hittade jag ett ställe där jag kände att jag ville testa. VIKTIGT att känna sig säker på att hunden inte kan störa, varken vilt eller människor eller hundar. Där jag bor är det inte så mycket folk och vissa områden vet jag rätt väl att det är extremt liten risk att springa in i någon. Men om man bor i stan är det kanske rimligt att leta upp en hundrastgård att träna i, eller använda långlina i högre utsträckning.
Jag kan också nämna att trots att Gun är riktigt bra på inkallning så skulle jag aldrig komma på tanken att ha henne lös nära en väg eller bland folk/i stan. Dels för att det ger henne exakt 0% mer frihet (hon kommer ju ändå behöva vara jättejättenära mig hela tiden) och dels för att OM det går åt helvete så går det betydligt MER åt helvete där än ute i skogen, typ.
I alla fall så har jag börjat från scratch med Frasse. Det enda jag kunde lista ut att förra ägarna haft problem med är att han inte kommer hela vägen fram (tar man handen mot honom så gör han lekinvit snabbare än snabbt och kutar iväg allt vad han kan). Annat än det vet jag inte – jag vet inte ens om han någonsin sprungit lös heller. Jag förutsätter därför att jag får ta det från absolut noll.
Så, hur har vi börjat då? Ni som läst bloggen ett tag vet att jag bland annat övat på att ta i hans sele under promenader. Bara för att avdramatisera! Ta i sele = godis. Vare sig han är lös eller redan har koppel på sig! Jag vill inte att han ska tänka att det roliga är slut för att koppel åker på, så jag har försökt vara extra kul när han fått på sig kopplet.
En annan grej för att motverka lek- och busgrejerna han gör när man ska koppla honom är handtarget. Nosdutt, whatever kärt barn har många namn. Här finns en video på det! Och här med, från när Gun var valp 💕
Nästan all träning, framför allt i början, körde vi i koppel. Det finns SÅ många delar i en fungerande inkallning! Man måste träna alla var för sig så man har en hel arsenal av strategier! Och även då vill jag också säga att inkallningen i sig inte är hela svaret på hur man kan ha hunden lös. Man vill ju inte behöva kalla in hela tiden, eller hur? Innan jag släppt honom har jag alltså tränat på massor av delar med koppel på och på nya ställen och i olika situationer.
Som skogen. Det är inte samma som vägen hem eller åkrarna där han brukar få vara lös! Då behöver jag träna lite lättare och vara mer noga än jag behöver vara på de vanliga ställena. Och nu var barnet med också, vilket gör det ännu mer spännande. Han är så gullig med hundarna. Och jag packade hans lilla väska full med muffins, festis och mutor. Fin bild på när jag brottas med en klubba:
Spretigt inlägg eller? Jaja det är väl mest en uppdatering. På söndag (6/11) håller jag inkallningsföreläsning och där kommer jag visa alla övningar, filmer på både Frasse och Gun och ge hela strategin steg för steg för hur jag gjort. Jag tror att livskvalitén för Frasse ökat med typ 80430342 procent sen han fick vara lös en stund per dag ☺️
Nu ska vi ut i skogen igen, denna gången utan barn med med filmkamera. Vill spela in mer videoexempel! Plus mitt välmående kan eventuellt också påverkas ganska mycket av att vara i naturen heheheheh
Hörs snart igen!
ps. om du har en valp kan du utnyttja att de oftast tyr sig till en, jag har en video om det här och så finns ju en onlinevalpkurs med!
Här är allt jag skrivit om inkallning innan:
Den ultimata inkallningen är den som inte behövs
Ska bli så intressant med föreläsningen på söndag, det finns vissa saker som jag helt har missat, trots kurser och föreläsningar. Min (jaktgalna) tvååring tränas i begreppet ”hit” i koppel och långlina i princip varje promenad, han förstår innebörden och vänder absolut på en femöring 90% av gångerna. Då och då har han knäck i lurarna. Ibland gör jag som du, går så långt inne i skogen att det knappt finns några störningar, och vågar släppa linan lite. Då håller han sig på ca 50 meters avstånd. Han väntar på mig när jag sackar efter, men så fort avståndet är ca 50 meter igen så fortsätter han. Det är liksom lite för långt för att kunna ha koll på om det kommer vilt eller annat.
Detta gör att han extremt sällan får vara lös överhuvudtaget, oftast är det långlina på. Det är såååå tråkigt och jag känner mig som en värdelös matte. Men vägrar bli som alla dessa j*la hundägare som släpper sina hundar lösa utan att ha koll på dom. Vi möter dom ofta, de sticker fram till oss för att hälsa/leka och min hund blir jätterädd. Aaaahhhhg!!!!
Ovanstående problem beror till 100% på att jag inte har verktyg till att träna rätt. Har gått så många kurser där steget mellan ”hund i koppel” och ”lös hund” verkar vara så himla kort och liksom ska lösa sig av sig själv efter tillräckligt mycket träning. Inte för mig iaf, så jag måste göra nåt fel. Kommer sitta bänkad ❤️.