Ja, jag tappade ju allt i våras. Taget och lusten och allt. Delvis beroende på detta men även andra saker som jag säkert kommer orka prata om någon gång framöver men inte nu. Från att mina sociala medier och blogg varit något jag sett fram emot att fixa med, och konversationerna med er varit något jag sett fram emot, blev det bara tungt. Alltså även ett snällt pepp dm kunde få luften att helt gå ur mig. Helt sjukt nu när jag känner att jag är på andra sidan.
Jag har alltid varit mer av en text-person än en video-person, vilket inte är till min fördel i dagens snabba tiktok-aktiga flöde. Man ska göra snabba, lättkonsumerade videos. Och visst, jag kan väl göra några sådana. Men jag behöver få skriva också. Jag kan inte bli en tiktokare. Jag är inte sån. Och eftersom instagram försöker vara tiktok (härmar alla funktioner, premierar samma typ av snabba innehåll, osv) känns det som att jag passar mindre och mindre där med.
När de gjorde så att man kom upp som ”förslag” i flödet för folk som inte ens visste vem jag var, blev min vistelse där typ 8032180 gånger läskigare. Jag gillar inte alls att få kommentarer från folk som inte fattar ironi, till exempel. Nej tack.
Jag märker också nu med hela Frasse-grejen att guuuuuud vad mycket skönare det är att prata om det här på bloggen jämfört med på IG. Alltså kommentarerna är snällare, mer genomtänkta och generellt smartare om jag ska vara ärlig. De som är trolliga kan jag skita i att godkänna. På insta: not so much. När jag la upp om Frasse där hade jag säkert 20 pers som kommenterade olika åsikter som inte ens följde mig??? Ja jag räknade! Varför kommentera på ett konto man inte ens vet vem som står bakom? Knäppisbeteende. Avbryt genast.
Jag måste ju ha instagram, jag inser det. Alltså för att kunna nå ut och gå runt och sånt. Men jag funderar på att låsa kontot eller nåt. Låta folk söka sig till mig istället för att poppa upp rakt i ansiktet på folk som inte bett om det, bara för att en algoritm bestämt att mitt konto eventuellt kan få en person att spendera mer till i appen. Jag har ingen strävan att bli störst eller känd, jag vill bara ha en nice plats för hundfolk att hänga på på internet (det var därför jag började med detta öht, för det fanns inte när jag skaffade hund). Gärna kunna hålla några kurser per år också så mitt företag går runt. Men jag vill inte vara nån influencerkändis med perfekt liv som ska visas upp. Jag är inte perfekt, det är väl ingen egentligen.
Måste hitta en lösning i alla fall, som inte suger musten ur mig. Fick frågan om vad jag hade gjort om jag plötsligt blev ekonomiskt oberoende för ett tag sen. Direkt, rakt från hjärtat, kom:
– Kasta telefonen i ån
Jag vill inte leva i min telefon. Jag vill inte uppmuntra andra att göra det. Jag gillar ett långsamt liv. Jag vill ha tid till familj och vänner och kreativitet och trädgård. Jag vill inte jobba dygnet runt. Det gör jag inte men gränsen är vag. Liksom om jag går en promenad och tar ett kort på en hund – är det jobb då? Ja men typ, ju. Speciellt om jag lägger upp bilden någonstans. Om jag ger en kompis mamma råd om sin nya hund – är det jobb då? Typ. Eller? Ni fattar.
Okej detta blev navelskådigt men det får vara så. Jag tänker och jag vill inte göra som i våras och isolera mig. Ni som läser här och gillar det jag gör – kom gärna med synpunkter och tips eller önskemål på vad för slags innehåll ni gillar. Ni vet vissa företag som bara bryr sig om NYA kunder, ger massa rabattkoder och sånt och lockar och lockar. Men sen när man väl är eller har varit kund så är det noll service *tittar åt ljudbokstjänsternas håll* – precis tvärtom ska vi ha det. Ni som är här, oavsett om ni någonsin spenderat en krona på mina tjänster, det är ER jag bryr mig om. Jag vill veta vad ni tycker.
Jag vill fortsätta finnas men på ett sätt som är hållbart, kul och som gör hundvärlden lite trevligare. Om än bara i ett litet, litet hörn. Tillsammans!
Jag är också mer utav en text-person och uppskattar din blogg mycket! Främst för att du är ärlig och delar din vardag (främst hundrelaterat såklart men jag själv uppskattar att få lära känna personen bakom också. Men man ska ju självklart bara dela med sig av det man känner sig bekväm med). Det är så skönt att få ta del av material som är igenkännbart, tycker att många andra hundtränar-konton bara lägger upp allt bra som deras hundar gör/kan och hur ”enkelt” det är. ”Det är bara att visa hunden hur den ska göra” och ”efter en gång kommer din hund kunna det här”. Jag uppskattar att få ta del av processen, hur man/du/hundtränare själv jobbar med något över tid. För oftast tar ju träning och inlärning tid. Jag uppskattar också texter/inlägg om hur man kan behöva släppa pressen på sig själv som hundägare (både du, djurvetologen mfl är ju grymma på sådana inlägg! 🙂 ). Och det är alltid kul med tips och tricks på träning av tricks och annat! 🙂
tusen tack! sparar denna kommentaren noga!!! <3
Jag älskar blogg, hallååå det var ju det man växte upp med och jag vet inte hur många jag själv har haft? 😂
Jag gillar inte snabba tiktok-klipp. Jag älskar det du gör, och att bara vi får se en glimt av ditt liv är guldvärt. ❤️
Tack 🩷🩷🩷🩷
Känner igen mig till 100% Skulle också vilja vara utan min telefon. Jag mår inte alls bra av sociala medier och blir mest trött, ledsen och irriterad av det, MEN som företagare måste man ju synas. Jag försöker bolla med mig själv med alternativa lösningar men som det är just nu så hittar många mig via sociala medier. Suck.
Känner också igen mig i att jobba jämt. Ä r terapeut och på min fritid ska man ställa upp och lyssna på vänner eller vänners vänners problem. Man tar för givet att man alltid ska ställa upp så det känns som att jag har en terapeutroll 24/7 men väldigt sällan någon som lyssnar på mig eller frågar hur jag mår vilket gör att jag hellre isolerar mig och drar mig undan.
Vissa jobb är det liksom svårt att gå hemifrån, man bär med sig dem jämt.🙈
Kram!
Håller med! Älskar ju mitt jobb, det är mest att det pågår jämt som gör att gränserna är svåra. Å andra sidan vill jag inte ha ett 9 till 5-jobb heller haha. Försöker hålla nere skärmtiden och växla mellan analogt och digitalt, det tar säkert tid att hitta balans. Är glad att det även finns en motvikt till allt snabbt innehåll, som bloggar och längre vloggar. Men det är en konstig värld men lever i. Tänk att sätta en person från romarriket i dagens samhälle 🫠